ÖRT TE

Te som är gjort av en eller flera örter. Kallas ibland för infusion. Innehåller inte traditionellt te från teplantan Camelia Sinensis.


Örterna i våra teer

Vi vill poängtera att örter kan hjälpa mot lindrigare besvär.
Vid allvarliga medicinska åkommor rekommenderar vi alltid att läkare uppsöks.

A B C E F G H I J K L M N O P R S T V Å

Alfaalfa - Alfalfa/Blåluzern är en buskört som innehåller rikligt med proteiner och K-vitamin.

Anis - Odlad tidigt som krydd- och medicinalväxt i Asien. Anisoljan är slemdrivande eftersom flimmerhårens rörelser i andningsvägarna stimuleras och ska därför vara bra vid torrhosta. Anis ska öka aptiten och förbättra matsmältningen pga stimulering av all körtelsekretion. Fröna ska därför öka mjölkproduktionen hos ammande kvinnor och ge ökad lust till kvinnor. Kan vara bra vid klimakteriebesvär då anis ska vara östrogenstimulerande. Har också använts som sömnmedelsersättning. Anis ska inte användas under graviditet eller av kvinnor som haft eller har cancer i bröst, livmoder, äggstockar pga. östrogenstimulering. Ska undvikas vid medicinering med paracetamol.

Apelsin - Apelsinskal har lång tradition inom både västerländsk och österländsk medicin. I Kina används torkade apelsinskal för att stimulera aptit och lösa slem vid förkylning. Kan reglera oregelbundna och nervösa tarmrörelser, hjälpa vid både förstoppning och diarré och mot åksjuka. Urindrivande. Lugnar nervsystemet, piggar upp och stärker immunsystemet.

Basilika - Sägs ha en aptitretande effekt. Kramplösande verkan på magen, ska hjälpa vid gaser och stimulera matsmältningen. Koncentrationshöjande och milt lugnande men kan också dämpa humöret kraftigt. Sägs sänka blodtrycket.

Bockhornsklöver - Aptitstimulerande, mjölkproducerande, febersänkande och till hjälp vid lindrig matförgiftning. Menstrationsbefrämjande. Kan användas under amningsperioden men bör inte användas under själva graviditeten.

 Carob - Baljväxten Johannesbröds engelska namn. Baljorna innehåller sött fruktkött som är rikt på kolhydrater, protein och socker. Carob är vanlig som kakaoersättning.

Chilipeppar - Sägs vara bra mot förkylning och förstoppning. Anses fungera som antioxidant. Använd ej under graviditet.

Cikoria - En vanlig sydsvensk ört med aptitstimulerande, stärkande och blodsockersänkande egenskaper. Motverkar gasbildning. Har en milt vätskedrivande och laxerande verkan. Inom örtmedicinen används cikoriadekokt vid störningar i levern, mot gallsten, njursten och vid inflammationer i urinvägarna.

Citron - Används vid illamående, dålig aptit, diarré och magsår. Sägs vara blodtryckssänkande och urindrivande.

Citrongräs - Har använts i Kina och Indien mot gaser och magbesvär. Den anses ha en lugnande effekt på centrala nervsystemet och vara stärkande och energigivande på allmäntillståndet och motståndskraften på lång sikt. Citrongräs har hormonell effekt och ska därför inte användas under graviditet eller av kvinnor som vill bli gravida. Bör heller inte användas av barn.

Citronmeliss - Ger en mild smak av kryddig citron. Används i te för att få en rogivande effekt. Sägs vara kramplösande t.ex vid nervös mage. Allmänt lugnande vid nervositet och oro, är därför bra i kvällste. Sänker puls och lätt förhöjt blodtryck.

Citronverbena - Används för magbesvär orsakat av nervositet.

Echinacea - Echinacea/Röd solhatt har både bakterie- och virushämmande egenskaper och den stimulerar immunförsvaret och de vita blodkropparna. Används ofta mot förkylning.

Eukalyptus - Slemlösande, hostbefordrande och lätt kramplösande effekt. Lindrar vid influensa, bihåleinflammation, bronkit, förkylningshuvudvärk och täppt näsa. Eukalyptus är ej lämplig vid epilepsi eller högt blodtryck.

Fläderblomma - Fläderte är ett klassiskt svettdrivande förkylningsmedel som också är lätt urindrivande och kramplösande. Används mot förkylning, hosta och influensa. Slemämnena skyddar slemhinnorna och hindrar inflammation. Förr betraktades Fläder som universalmedicin.

Fänkål - Med sin kramplösande effekt används fänkål vid väderspänningar, mag- och tarmkramper och vid menstruationssmärtor. Ska vara bra för många slags matsmältningsrubbningar; den stimulerar aptiten, är kramplösande, gasdrivande, lindrar kolik och sägs hjälpa kroppen att utsöndra slaggprodukter. Den östrogenstimulerande verkan (bra vid PMS och oregelbunden mens) svarar för den kraftigt mjölkdrivande effekten och möjligen också för fänkåls rykte som avmagringsmedel. Fänkålste lär också i våra dagar användas som fastedryck för den sägs minska hungerskänslor. Fänkål ska inte användas under graviditet eller av kvinnor som haft eller har cancer i bröst, livmoder, äggstockar pga. östrogenstimulering. Bör inte heller användas av epileptiker.

Grönmynta - Bladen används i te. Smakar friskt och kryddigt med dragning åt kummin. Har genom tiderna använts mot illamående, diarré, halsont, förkylning och mot huvudvärk. Ej lämpligt under graviditet och amning, vid feber, epilepsi, hjärtproblem eller till barn under två år.

Guarana - Uppiggande. Innehåller hög halt av koffein. Guaranafrön kan innehålla betydligt mer koffein än kaffebönan och kan därför vara en ersättning för kaffe. Rekommenderas ej till gravida och idrottare.

Gurkmeja - Gurkmeja har flera egenskaper som kan vara nyttiga. Den är en mycket kraftig antioxidant. Innehåller curcumin som motverkar inflammation genom att hämma cellernas utsöndring av en signalmolekyl som är central vid inflammatoriska processer. Därför har den använts mot inflammatoriska åkommor. Det har gjorts studier som kan tyda på att gurkmeja är bra för hjärt- och kärlsjukdomar och som skydd mot cancersjukdomar, det är dock inte helt bevisat än.

 Hallonblad - Ett välsmakande alternativ till vanligt te. Hallonbladen innehåller garvsyra (som har en sammandragande effekt på slemhinnor och mage), pektin (växtfiber), C-vitamin, organiska syror, fragarin (har antibiotisk verkan) och ämnen som verkar på livmodersmuskulaturen. Hallonblad har en sammandragande, urindrivande, slemlösande, magstärkande och galldrivande verkan. Örtblandningar av hallonblad har därför använts mot diarré, magbesvär och bröstsjukdomar.

Helig tistel - Anses vara aptitframkallande och även stimulera matsmältning.

Hibiskus - Även kallad Kinesisk ros. Te på dess blommor är syrligt och uppfriskande samt lenande när luftvägarnas slemhinnor är irriterade. Hibiskuste är milt laxerande.

Humle - Används vid matsmältningsbesvär, nervös oro och även som sömnmedel. Har en kryddig arom och bitter smak.

 Ingefära - Aptitstimulerande och matsmältningsbefrämjande. Te på torkad ingefära används mot illamående och åksjuka.

 Johannesört - Traditionellt använt vid lätt nedstämdhet, lindrig oro och mot tillfälliga insomningsbesvär. 1-2 koppar Johannesörtste om dagen lindrar och lättar ofta nedstämdhet inom ca 3 veckor. Kan höja blodtrycket kraftigt om man samtidigt äter livsmedel rika på tyramin, t ex ost och vin. Kan också hämma upptaget av många läkemedel och p-piller.

 Kakaoskal - Förutom sin goda smak innehåller kakaoskal många viktiga mineraler.

Kamomill - Kamomill har genom tiderna använts som "menstruationsbefrämjande medel". Te på kamomillblommor är ett gammalt lugnande medel inför kvällen. Kamomillte har också använts i hela Europa för mag- och tarmbesvär. I Jämtland ansåg man förr att man kunde göra kaffe onjutbart genom att inta starkt kamomillte med lite ättika. Överdrivet bruk (flera koppar dagligen) kan ge yrsel och oro och stora doser kan vara abortframkallande. Bör därför inte tas under graviditet.

Kanel/Kanelbark - Stimulerar hjärtverksamhet, aptit, andning, svett, tårflöde och nässlem. Har använts som förkylningsmedel. Stimulerar tarmrörelser och produktion av magsafter och har därför använts mot illamående och diarré. Bra mot menstrationskramper. Kan stimulera livmoderns sammandragningar under förlossning. Använd inte under graviditet pga. abortrisk eller vid prostatacancer.

Kardborrerot - Urindrivande, svettdrivande och blodtryckssänkande. Har genom tiderna använts som influensamedel.

Kardemumma - Aptitstimulerande. Mycket använd för matsmältningsproblem som gaser, illamående, halsbränna och hicka. Har också använts mot urinvägsbesvär. Sägs vara kramplösande och laxerande. Kardemumma har gammalt rykte som afrodisiakum - man började ta kryddan i kaffe just för att motverka kaffets antagna antiafrodisiakiska effekt.

Kinesisk vedel - Anses vara allmänt stärkande.

Koriander - Används vid matstmältningsbesvär som illamående, kolik, gaser och förstoppning. Verkar kramplösande på mage, tarmar och gallvägar och stimulerar sekretionen av magsaft. Vatten- och svettdrivande och har därför använts som febermedel. Bör undvikas under graviditet.

Kryddnejlika - Milt lugnande och kramplösande på matsmältningsorganen. Har därför använts mot kolik, gaser, illamående, svag aptit, överskott på magsyra och dålig matsmältning. Bör inte användas under graviditet och till barn.

Kryddpeppar - Medel för matsmältningen, t.ex. vid förstoppning och sura uppstötningar. Ingick förr i blandningar mot kolik och hysteri.

Kummin - Kumminfrön är ett gammalt medel för matsmältningen. Används som kramplösare vid magbesvär. Klassikern kumminvatten (eterisk olja löst i sprit och vatten) ges fortfarande till spädbarn med kolik. Främjar mjölkbildningen under amning, är kramplösande vid pms.

 Lakritsrot - Har hostfrämjande, laxativ och kramplösande verkan. I stora doser kan sidoeffekter som huvudvärk, högt blodtryck och vattenupplagring ske.

Lavendel - Lavendel är kramplösande, stimulerar sekretionen av magsafter och lugnar matsmältningsorganen. Te på lavendel anses kunna lindra huvudvärk, sömnlöshet och även verka som hostlindrande medel . Har använts mot kolik och andra matsmältningsbesvär. Sägs också kunna hjälpa mot yrsel, hjärtklappning, högt blodtryck, oro, psykisk utmattning och insomningssvårigheter.

Lime - Används vid problem i luftvägarna, förkylning och influensa.

Lindblomma - Används som lugnande kvällste. Lindblomste används även vid förkylningar och för att lugna mage. Har en svettdrivande effekt och används därför vid influensa. Kramplösande, användes förr vid spasmtillstånd och epilepsi. Lenande för halsen. Kan ges åt barn vid influensa.

Läkekungsljus - Används i teblandningar mot hosta och förkylningar.

Läkevänderot Läkevänderot/Valeriana sägs vara kramplösande och motverkar depression. Sägs också öka koncentrations- och prestationsförmågan. Användes förr som medicinalväxt mot olika nervsjukdomar.

 Muskot - Genom tiderna har muskot använts mot aptitlöshet, gaser, kolik, illamående och dålig andedräkt. Har också använts som lugnande medel och som ett afrodisiakum. Har använts vid förlossning för att stärka livmoderns muskler. Bör därför inte användas under graviditet eller vid cancersjukdomar.

Nypon - Bra mot förstoppning. Nypon innehåller karoten som fungerar som antioxidant och skyddar mot solskador, flavonoider som är starka antioxidanter och gör C-vitamin mer effektivt, C-vitamin som också är antioxidant och nödvändig för kollagenbildning, garvämne som har sammandragande effekt på magen och fruktsyror. Bra mot trötthet och förkylning.

 Oregano - Även kallad kungsmynta. Används i örtteblandningar mot mag- och gallblåsstörningar, diarré, hosta, astma, nervös huvudvärk, allmän utmattning och menstrationssmärtor.

 Pepparmynta - Ett svalkande te. Ett mildare pepparmynta te kan ges åt barn vid magåkommor. Pepparmynta sägs vara kramplösande och ska öka utsöndringen av gallsafter. Den har därför använts och används vid allehanda magbesvär som irriterad tjocktarm, gaser, illamående och åksjuka, liksom mot hjärtklappning, hicka, migrän och menssmärtor. Rekommenderas inte vid astma, graviditet, amning, vid feber, epilepsi eller vid hjärtproblem då pepparmynta stimulerar hjärtverksamheten. Ges med stor försiktighet åt barn.

 Rölleka - Te på rölleka har använts mycket vid diarré och nedstämdhet Användes förr som magstärkande medel och som humlesubstitut vid ölframställning.

 Salvia - Salviate har använts framför allt som svetthämmande medel t.ex. mot nattsvettning. Det sägs också stoppa mjölkutsöndringen och är därför ett bra te vid amningsperiodens slut. Används som förebyggande mot mensvärk. Salviate har rykte om sig att stärka minnet och till och med förhindra senilitet. Rekommenderas ej vid epilepsi.

Stjärnanis - Används som aptitstimulerare, som kramplösare vid magkramp, vid gaser i magen och mot mensvärk. Stimulerar produktionen av östrogen och bör därför inte användas under graviditet eller vid medicinering med paracetamol. Ska därför inte heller användas av kvinnor som har eller har haft cancer i bröst, livmoder eller äggstockar.

Svartpeppar - Kryddan stimulerar smaklökarna och utsöndringen av magsaft, därför ökar aptiten och matsmältningen underlättas. Hjälper vid kolik, förstoppning, diarré, illamående och halsbränna, särskilt av mycket fet mat. Stärker vid kronisk trötthet och dåligt immunförsvar. Bör inte användas vid hjärtproblem, leversjukdom, njursjukdom eller under graviditet. Höjer blodtrycket.

 Timjan - Har en kraftig pepprig kryddsmak. Sägs vara aptitretande och anses hjälpa mot magknip. Timjante används framför allt för att lösa slem och behandla hosta. Timjante har också rykte om sig att vara till hjälp mot både baksmälla och alkoholsug.

Tulsibasilika - Även kallad helig basilika. Är en helig växt för Hinduer. Anses ha antibakteriella, antiinflammatoriska egenskaper och sägs även kunna verka som insektsmedel.

 Vanilj - En orkideväxt som används framförallt för smakens skull. Innhåller kolhydrater. Ett te innehållande vanilj är därför redan sötat på naturligt sätt.

 Åkerfräken - Har en vattendrivande, svetthämmande och svagt blodstillande verkan. Används i teblandningar för behandling av njur- och tarmbesvär, åderförkalkning och för att stoppa blödningar. Åkerfräkensstjälkar innehåller spår av alkaloiderna nikotin och equisetin.

Ålandsrot - Innehåller bitterämnen som stimulerar aptiten. Lindrar och förebygger krampartad sammandragning av luftvägar och har därför används för behandling av astma. Användes förr i medicinskt syfte som mask- och magmedel.


Källor:
Bertil Wahlin, TIDENs stora bok om Läkeväxter, Tidens förlag 1984
http://www.linnaeus.nu/Bibliotek/biblio.asp
http://www.shenet.se/vaxter/start.html
http://www.shenet.se/ravaror/infusion.html
http://192.121.194.78/cgi-bin/isidorpub/PrinterFriendlyArticle.asp?ProgramID=1263&Artikel=639307
http://www.slv.se/templates/SLV_NewsPage.aspx?id=7646&epslanguage=SV
http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/cancer/article349610.ab
http://www.naringsrad-naringsron.com/forkylning.html
http://www.salus.se/05lexikon.asp
http://linnaeus.nrm.se/flora/di/faba/medic/medisat.html
http://www.vaxteko.nu/html/sll/slu/ex_arb_hortprogr/EHP04-07/EHP04-07.PDF