Världs patenterad lösning för problemhud.Zona är ett helt nytt välgörande koncept för hud och hårbotten.Zona är en helt ny och välgörande serie baserad på naturens egna principer. Det finns tre olika produkter i Zona familjen.
I basen för produkterna ligger några av de absolut bästa ingredienserna som finns för hud. Till dessa har tillsatts det unika, välgörande och patenterade enzymet Zonase. Enzymet Zonase tar bort döda hudceller utan att skada de levande cellerna. Det speciella med Zona är att krämen och schampot kan starta processen i huden på naturens egna principer. Patenterade substanser i Zona: Zonase Smids Publicerade artiklar: Zonase lindrar hudsjukdomar Publicerad i Nyfiken Vital 2006-04-05 Ny kräm tar bort psoriasis och eksem Publicerat i Expressen 11 oktober 2006 "Mitt liv har förändrats" Publicerat i Expressen 25 maj 2007 Krämen blev räddningen för Olivers eksem! Artikeln publicerad i Hemmets Journal nr 19/2007 Zonase - Ett enzym i en klass för sig. Ett hudvälgörande koncept baserat på en enastående enzymteknologi Enzymet besitter egenskaper som gör det skräddarsytt för att användas i hudkrämer. Både framställningen av enzymet, användningen av det, enzymet i sig självt och genen som kodar för enzymet är alla patenterade. Zonase upptäcktes första gången i Norge under ett forskningsprojekt vid Universitetet i Bergen 1984. Projektet tog sikte på att kartlägga äggkläckningsprocessen hos benfisk. Den biologiska funktionen hos zonase är att bryta ned äggskalet (en fibrös proteinstruktur) som omger fisklarven under den första delen av sin fosterutveckling från befruktning fram till kläckning. Det säger sig självt att ett sådant enzym måste vara helt speciellt designat från naturens sida: Enzymet måste kunna bryta ned en mekanisk stark proteinstruktur på ett effektivt sätt så att fisklarven kan frigöra sig från äggskalet utan att larven tar skada under kläckningen - dvs. utan att enzymet bryter ned proteinerna som är exponerade på larvens yta. År 2002 kom man på hur enzymet zonase kunde isoleras ur kläckningsvattnet från lax. Det var under detta arbete som en av de anställda i kläckeriet som framställde råmaterialet (kläckningsvattnet) för enzymproduktionen blev uppmärksam på att huden på händerna blev så mjuka och fina efter ett antal timmars arbete i kläckningsvattnet. Efter upptäckten att kläckningsvattnet från lax har en positiv effekt på människohud framkom ett behov av en vetenskaplig förklaring. Genom ett tidigare doktorsarbete var redan äggskalsproteinerna från lax karaktäriserade. Studierna visade att dessa proteiner delar vissa kemiska likheter med vårt eget hudprotein - keratin. Det var därför nära till hands att tro att zonase också till en viss grad kunde bryta ned keratin, något som senare visade sig att vara fallet. Den positiva effekten av kläckningsvattnet från lax på hud tillskrivs därför närvaron av enzymet zonase som kan bryta ned keratin och därmed hjälpa till med att ta bort torra och döda celler från hudens yta. Redan de tidiga kejsarrikena i Kina och Egypten visste att vägen till en ren och fin hud åstadkoms av en grundlig rengörings procedur som fjärmade död hud utan att skada huden under. Detta har man från de tidiga kulturerna fram till modern tid försökt uppnå genom att mjukgöra huden med hjälp av olika bad eller krämer för att sedan skrubba bort den uppmjukade huden med hjälp av svampar, sisalvantar eller andra hjälpmedel. I modern tid har man försökt uppnå önskat resultat med olika kemiska behandlingar med organiska syror. Dessa typer av behandlingar kan vara tuffa för huden och i värsta fall leda till hudskador. För första gången i mänsklighetens historia kan vi nu åstadkomma detta på naturens egna villkor med hjälp av enzymet zonase utan att skada eller irritera levande vävnad. Smids - marina biopolymerer i kosmetik Marint kollagen - En biopolymer med låg smältpunkt Det var i syfte att utveckla marknaden för fisk gelatin som professor Olav Smidsrød och hans forskarteam vid Norwegian University of Science and Technology (NTNU) började intressera sig för marint kollagen, dvs. kollagen isolerat från marina organismer. Marint kollagen har emellertid för låg smält punkt för att vara ämnat till att göra stabila kapslar av. För att kringgå detta tekniska problem tillsattes karragen från rödalger for att häva smältpunkten och få en fastare gel. Ett av de första försöken i denna testserie på NTNU resulterade i en lös vattenbaserad gel med en smältpunkt på runt 35° C. Blandingen fick namnet Smids och är nu patenterad. Med denna uppfinnings hjälp är Kilda Biolink till stånd att skräddarsy smältpunkten på alla sina krämprodukter på ett sådant sätt att de smälter på huden. Detta kan göras utan att öka vatteninnehållet eller genom tillsättandet av artificiella eller giftiga tensider. Uppfinningen från NTNU är emellertid mer än konsistensreglerande. När krämen smälter på huden blir kollagenfragmenten så små att de kan tränga ned i hudens översta lager och föra med sig fuktighet och aktiva substanser. Karragenet i Smids är emellertid så stora att de aldrig tränger ned i huden. Karragenet är också av en sådan beskaffenhet att det binder vatten. Vatten bundet av karragen på hudens yta reducerar hudens vattenförlust och verkar fuktighetsbevarande. Hudens fasthet bestäms av hudens bindvävsstruktur. Det är ett faktum att huden blir mindre fast efter vart som vi åldras. Kollagenet i den så kallade extracellulära matris är föremål för konstant nedbrytning och uppbyggnad. Efter vart som vi åldras går uppbyggnaden saktare än nedbrytningen, något som resulterar i lösare bindväv och mindre fast hud. En av Kilda Biolinks forskningshypoteser går ut på att kollagenet i Smids kan tränga ned i denna del av huden där det blir nedbrutet så att det kan ingå i uppbyggandet av hudens bindväv. Källa: Kilda Biolink AS, fritt översatt Teochryk 2007 |